Röda och svarta anlag –
fux (e), svart (E) och brun (A)

E = EXSTENSION (UTBREDNING AV SVART FÄRG)   |  
e = ICKE SVART (FUX)

• Nedärvningen av färger handlar om svart och röd färg (fux). En häst som är svart har minst ett svart anlag. Anlaget för svart färg betecknas E. E:et står för extension (utbredning av svart färg). Anlaget, E, är dominant, vilket innebär att det räcker om en av föräldrarna bär anlaget för att avkomman ska få svart färg. Anlaget skrivs med stort bokstav dvs E om hästen har anlaget. Om anlaget saknas skrivs anlaget med liten bokstav, dvs e (icke svart anlag = röd färg).

• Eftersom en häst alltid ärver ett anlag från båda sina föräldrar kan en svart häst både ha genuppsättningen Ee (svart + icke svart) eller EE (svart + svart). Färgen ser likadan ut på utsidan. Hos en svart häst kan det finnas anlag för röd färg (fux), dvs e, men det syns inte på utsidan av hästen.

Genotyperna aa EE och aa Ee ger en svart häst.
----------------------------------------------------------------

ee – EN FUX HAR INGET ANLAG FÖR SVART FÄRG

• Fux är en röd färg. Fuxar saknar anlag för svart färg. En fux har alltid dubbel uppsättning av e dvs ee, vilket står för att det svarta anlaget saknas. Genuppsättningen ee = icke svart.

• Fuxfärgen är lätt att renavla om så önskas, eftersom två fuxar tillsammans endast kan lämna avkommor som är fuxar. Alla fuxar har den recessiva allelen "e" i dubbel uppsättning (ee). När två fuxar (ee) kombineras, blir resultatet till 100 % fux.

Dessa genotyper ger fux: AA ee, Aa ee och aa ee.

----------------------------------------------------------------

A – BEGRÄNSAR UTBREDNINGEN AV SVART FÄRG (HÄSTEN BLIR BRUN)
A – HAR INGET EFFEKT PÅ EN FUX (ee)
a – BEGRÄNSNING SAKNAS

• Det bruna anlaget är dominant, det räcker med anlaget i enkel uppsättning för att det ska bli synligt. Anlaget betecknas A (aguti). Genen A begränsar den svarta färgens utbredning. Hästar där A-genen finns får en begränsning av den svarta färgen som då bara breder ut sig till benen, manen, panlugg, svans och öronbräm. Dessa hästar blir bruna i färgen. A anges om anlaget finns. Om anlaget saknas anges a.

• A – begränsar den svarta färgens utbredning = hästen blir brun. Genen a = anlaget som begränsar svart färg saknas. A = Agutianlaget begränsar utbredningen av svart på en häst som har E-anlaget (extension = utbredning av svart färg).

• På en röd dvs fux häst (ee) är anlaget A som begränsar den svarta färgens utbredning verkningslöst, eftersom en fux inte har någon svart färg som kan begränsas.

• Hästar som är bruna har anlag för både E (exstension, utbredning av svart ) och A (begränsar svart färg).

Dessa genotyper ger brun: AA EE, AA Ee, Aa EE och Aa Ee.

Alla bruna hästar har svart färg på benen.
Alla bruna hästar har svarta ben, man och svans och öronbräm. Ibland kan det vara svårt att se på en del hästar om de är bruna eller mörkt fuxfärgade, eftersom mörka fuxar kan ha mycket mörk man och svans. Titta då på benen. Om benen saknar svart färg är det en fux. Är benen svarta är hästen brun.

...............................................................................

Två bruna med genuppsättningen, Aa Ee (heterozygot), ger upphov till 16 möjliga genotyper för avkomman – varav en är homozygot brun (AA EE).

Om två heterozygota bruna hästar med genuppsättningen Aa Ee tillsammans får ett föl, kan det fölet få fyra olika kombinationer:
AE, Ae, aE, ae från stoet och hingstens könsceller.

Dessa två bruna heterozygota Aa Ee-föräldrar ger upphov till 16 möjliga genotyper:
9 stycken blir bruna (varav 1 blir homozygot brun, AA EE)
4 blir fuxar
3 blir svarta (varav 1 blir homozygot svart, aa EE)

16 kombinationer:
9 stycken bruna: AA Ee, AA Ee, Aa EE, Aa EE, Aa Ee, Aa Ee, Aa Ee, Aa Ee, AA EE (= homozygot brun).

4 stycken fuxar: AA ee, Aa ee, Aa ee, aa ee.

3 stycken svarta: aa Ee, aa Ee, aa EE (= homozygot svart).
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

HETEROZYGOTA SVARTA KAN LÄMNA FUXAR

• Två heterozygot svarta hästar (båda med genuppsättningen Ee) som kombineras kan antingen få genuppsättningen EE, Ee, ee. I detta fall blir 75% av avkommorna svarta och 25% fuxar (röda).

Så här faller genuppsättningen ut vid den kombinationen – testen är gjord med färgkalkylaror:
Ee/aa = 50 % = SVART
(svart + icke svart | ingen begränsning + ingen begränsning)

EE/aa = 25 % = SVART
(svart + svart | ingen begränsning + ingen begränsning)

ee/aa = 25 % = FUX
(icke svart + ickesvart | ingen begränsning + ingen begränsning)
----------------------------------------------------------------

HOMOZYGOT BRUNA I AVEL – lämnar tillsammans med partner med standardfärg (brun, fux, svart och svartbrun) endast bruna avkommor

• En häst som är homozygot för anlagen AA EE lämnar endast bruna avkommor med partner av standardfärg (brun, fuxfärgad, svart och svartbrun).

• Homozygot brun och heterozygot skimmelfärgad som kombineras ger 50% brun och 50 % skimmel (född brun).

• Homozygot brun och homozygot skimmel lämnar tillsammans 100 % skimmel (född brun).

• En brun häst kan aldrig vara homozygot brun om den har en förälder som är fux.

Homozygot bruna fullblodshingstar som varit godkända för halvblods- och angloavel är Homosassa, Steves Friend, Curacao och i dag verksamma Eighty Eight Keys.

----------------------------------------------------------------

Fux med ljus man och svans
Flax-gener– ff

F = icke flax-anlag | f = flax-anlag

• Fuxar kan även ha ljus man och svans. Denna färg styrs av flax-genen som betecknas f. För att anlaget ska bli synligt måste det finnas i dubbel uppsättning, dvs anlaget ska vara ff. Anlaget i enkel uppsättning betecknas Ff, då syns inte färgen.

• Flax betyder på engelska lin (linfuxar). Flaxanlaget kan bäras av hästar i alla färger till och med skimlar, men det syns bara hos hästar med röd färg (fuxar).

• Två fuxar med ljus man och svans lämnar tillsammans endast avkommor med den färgen. Förklaringen är enkel: Det finns inget anlag för någon annan färg.

• En häst som är fux med ljus man och svans lämnar alltid ett flax-anlag (f) till sin avkomma.

• Om en häst lämnar en enda avkomma som får färgen fux med ljus man och svans så vet man att den hästen bär flax-anlaget, även om hästen själv till exempel är brun. Flaxanlaget är ett recessivt anlag och för att färgen ska uppstå krävs anlag från båda föräldrarna.
...............................................................................

Olika kombinationer av genpar för flax-anlaget på fuxfärgade hästar

• FF = icke flax-anlag = Hästen blir FUX.

• Ff = ett flaxanlag = Hästen bär flax-anlaget men det syns inte på utsidan, hästen blir FUX.

• ff = dubbla flax-anlag = flaxanlaget syns på utsidan, hästen blir FUX MED LJUSMAN OCH SVANS.

Dessa genotyper ger fux med ljus man och svans: AA ee ff, Aa ee ff och aa ee ff
...............................................................................

Genotyper för fux och fux med ljus man och svans:

AA/ee/FF = FUX
(begränsar svart + begränsar svart |  icke svart + icke svart |   icke flax + icke flax).

aa/ee/Ff = FUX
(ingen begränsning av svart + ingen begränsning av svart  |  icke svart + icke svart |   icke flax + flax-anlag).

AA/ee/ff = FUX MED LJUS MAN OCJ SVANS
(begränsning av svart + begränsning av svart  |  icke svart + icke svart |   flax-anlag + flax-anlag).

Aa/ee/ff = FUX MED LJUS MAN OCJ SVANS
(begränsning av svart + ingen begränsning av svart  |  icke svart + icke svart |   flax-anlag + flax-anlag).

aa/ee/ff = FUX MED LJUS MAN OCJ SVANS
(ingen begränsning av svart + ingen begränsning av svart  |  icke svart + icke svart |   flax-anlag + flax-anlag).

----------------------------------------------------------------

BETECKNINGAR NÄR INTE HELA GENUPPSÄTTNINGEN ÄR KÄND

• Alla bruna hästar har anlag för svart (E = exstension, utbredning av svart ) och brunt (A = begränsar svart färg), och de kan även ha anlag för röd färg (ee = fux) men det syns inte på utsidan.

• Saknas kännedom om hästen bär ett eller två anlag för en dominant färg-gen skrivs endas den stora bokstaven ut och den andra positionen i gen-paret ersätts med ett streck (–).

• Hästar med genparet AA EE, Aa EE, Ae Ee eller AA Ee ser likadana ut, dessa genuppsättningar ger brun färg.
...............................................................................

ANGE ENDAST DE DOMINANTA ANLAGEN NÄR GENUPPSÄTTNINGEN ÄR OKLAR

En svart häst med två svarta föräldrar: Skriv E– aa . Hästen kan ha ärvt anlaget e från en av föräldrarna, det syns inte på hästens svarta färg. Det spelar ingen roll på utsidan om en svart häst har ett dolt e-anlag (icke svart-anlag).

En brun häst som har en fux och en svart förälder: Hästen har genuppsättningen Ee Aa. E-anlaget från svart, e-anlaget från fux, A-anlaget från fuxföräldern (A = begränsningsgenen för svart, påverkar inte fuxfärgen), a (ingen begränsning av svart färg) från den svarta föräldern.

Bruna hästar som har bruna föräldrar: Eftersom det inte går att se på utsidan om en brun häst fått ett eller två anlag av E (Exstension = utbredning av svart) och A (begränsar svart utbredning) kan genuppsättningen skrivas E– A–. E = svart + – (antingen E eller e) / A = begränsar svart + – (antingen A eller a).

Genuppsättning på fux: En fux kan ha genuppsättningen aa ee, AA ee och Aa ee. Alla tre varianter ser likadana ut på utsidan. Vet man inte fuxens genuppsättning kan man ange A– ee = begränsning av svart + – (= A eller a) / icke svart + icke svart. Fast första genparet A– kan i verkligheten vara aa.

----------------------------------------------------------------

Några regler om färger – fux, svart och brun

Röda anlag (fux)
• En häst som har en fuxfärgad förälder ärver alltid ett fuxanlag. Här behövs ingen Red Factor-test för att veta om hästen bär anlaget för rött (fux).

• Om en hingst/sto lämnar en enda avkomma som är fux, vet man att hästen har anlag för röd färg (fux).

• En fux kan med en brun häst lämna både fux och brun. Ibland kan den kombinationen även ge en svart avkomma.

• Anlag för rött (fux) kan vandra dolt i många generationer.

A-locus – fux
• Fuxar kan ha aguti-anlaget (A) men det syns inte på en fux. På A-locus kan uppsättningen hos fuxar vara både AA och Aa och även aa (= utan begränsning av svart färg).

• Om en fuxhingst lämnat en brun avkomma med svart sto, har fuxhingsten ett anlag för brunt (A).

• Har en fuxhingst aldrig lämnat brun avkomma med ett svart sto finns det chans att hingsten har anlaget aa. Hingstens avkommor får då alltid minst ett a vilket innebär att avkomman kan bli svart eller lämna svart avkomma med en hingst som bär anlaget E.

..............................................................................

• Om två bruna hästar bara har agutianlaget, A, i enkel uppsättning dvs Aa kan de tillsammans få en svart avkomma.

Red faktor-test
Via DNA kollar man om hingsten har 0, 1 eller 2 röda anlag (fux). 0=homozygot för svart = hingsten kan ej lämna fuxfärgad avkomma. 2= hästen är fux om den har två röda anlag.
----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Sabino (Sb) – höga strutfornade strumpor, bukfläck, bläs och vit underläpp

Sb = SABINO  |   sb = ICKE SABINO

• Sabino förekommer hos flera hästraser bland annat fullblod. Genen för sabino är dominant och betecknas Sb. Det räcker med ett anlag för att sabinofärgen ska komma i uttryck.

• Sabino-färgade hästar kan ha bukfläck eller prickar med diffusa naggade kanter, dessa prickar kan även finnas på bålen, halsen och huvudet. Vita stickelhår förekommer ofta runt fläckarna. Det vita kommer underifrån och breder ut sig uppåt.

• Sabino-färgade hästar har ofta strutformade strumpor (istället för vanliga horisontalt avgränsat vita tecken), dessa tecken kan gå ovanför haserna och ibland även upp till skanken.

• Sabino-färgade har ofta bläs och vit underläpp. Det räcker med ett anlag för att färgen ska bli synlig på en avkomma. En häst som har sabino-färgen, lämnar tillsammans med en icke sabinofärgad partner sabino-färgen till 50 % av avkommorna.

• Om två heterozygota sabino-färgade (Sbsb) hästar kombineras blir avkommorna till 75 % sabino och 25 % ärver inte anlaget (och inte heller färgen).

• Om en heterozygot sabino (Sbsb) kombineras med en homozygot sabino (SbSb) blir 100 % av avkommorna sabino. Av dessa avkommor får 50 % dubbel uppsättning av sabino-anlag (SbSb) och blir homoztgota för sabino. 50 % bär anlaget i enkel uppsättning (Sbsb), de är heterozygota för sabino-anlaget.

• En häst som har sabino-färgen, men som man inte känner till genuppsättningen på kan betecknas Sb–. Eftersom anlaget syns i enkel uppsättning, spelar det ingen roll vad den andra positionen i gen-paret är, hästen ser likadan ut på utsidan. SbSb ser alltså likadan ut som en sabino med genuppsättningen Sbsb, eftersom Sb är dominant.

SbSb = SABINO  |   Sbsb = SABINO | sbsb = ICKE SABINO
----------------------------------------------------------------

FUX KOMBINERAS MED FUX SOM HAR SABINO-ANLAG
Eftersom sabino-anlaget är dominant dvs bara behövs i enkel uppsättning (Sb) för att ge färgen blir 50 % sabino och 50 % vanliga fuxar. Att anlaget är dominant innebär också att om hästen har anlaget har den också sabino-färgen. För att en häst ska bli sabino måsten minst en av föräldrarna vara sabino.
...............................................................................

Så här faller genuppsättningen ut vid kombinationen fux + fux med heterozygot anlag för sabino (Sbsb) – testen är gjord med färgkalkylaror:

ee/Aa/Sbsb = 25 % = SABINOTECKNAD FUX
(icke svart + icke svart | begränsar svart + ingen begränsning | sabino + icke sabino)

ee/AA/Sbsb = 12.5 % = SABINOTECKNAD FUX
(icke svart + icke svart | begränsar svart + begränsar svart | sabino + icke sabino)

ee/aa/Sbsb = 12.5 % = SABINOTECKNAD FUX
(icke svart + icke svart | ingen begränsning + ingen begränsning | sabino + icke sabino)

ee/Aa = 25 % = FUX
(icke svart + icke svart | begränsar svart + ingen begränsning)

ee/AA = 12.5 % = FUX
(icke svart + icke svart | begränsar svart + begränsar svart )

ee/aa = 12.5 % = FUX
(icke svart + icke svart | ingen begränsning + ingen begränsning)
----------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------
SAMMANFATTNING – FÄRGANLAG
E = gen som breder ut svart färg
e = gen som ger röd färg dvs fux (avsaknad av svart färg)

A = brun ( "A" – gen som begränsar utbredningen av svart) +
A – påverkar inte röd färg (genen "A" har ingen effekt på fuxar, det finns inget svart att begränsa på fuxar)
a = icke brun (finns ingen begränsning, genen"a" begränsar inte utbredning av svart färg)

G = skimmel (får hästen detta anlag blir den skimmel)
g = icke skimmel (det finns inget skimmelanlag)

Cr = gul-anlag (creme på engelska). Genen Cr bleker grundfärgen. En fux blir isabell, en brun blir gulbrun och en svart blir gulsvart, en svartbrun blir gulsvartbrun, en rödblack blir isabellblack och en brunblack blir vitblack.
cr = inget gul-anlag

----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

GENOTYP – HÄSTENS GENUPPSÄTTNING
FENOTYP – HÄSTENS FÄRG PÅ UTSIDAN
Genotyp är hästens faktiska anlagskombination. Fenotyo är hästens färg på utsidan. Exempelvis kan man inte med blotta ögat skilja på en häst med genotyp AAEE eller AaEe båda hästarna är bruna. Så fenotyp avser vad vi kan iakta, medan genotyp avser hästens verkliga genuppsättning.
...............................................................................

E = svart
e = icke svart (röd färg )
A = Aguti – begränsar svarta färgens utbredning "brun-genen".
a = ingen begränsning av svart färg.

BRUNA
EEAA = Brun häst på utsidan. Homozygot brun häst, lämnar alltid Aguti "brun-anlag" till avkomman.

EeAA = Brun häst på utsidan, med dolt anlag för röd färg (e-genen).

EEAa = Brun häst på utsidan, med dubbelt anglag för svart färg EE. Lämnar alltid ett E (svart anlag) till sin avkomma.

EeAa = Brun häst på utsidan. Hästen har också anlag för både svart (E) och röd färg (e) förutom Aguti (A) "brun".

FUX
eeAA = Fux häst på utsidan. Har dolt dubbelt anlag för Aguti-genen (A) som begränsar den svarta färgens utbredning till man, svans, pannlugg och ben. Aguti-genen har dock ingen effekt på fuxar (ee) eftersom att det inte finns någon svart färg att begränsa. e = rött anlag.

eeAa = Fux häst på utsidan. Har dolt anlag för Aguti (A = "brun-genen"). A-har ingen efftekt på fux (ee) eftersom det inte finns någon svart färg att begränsa.

eeaa = Fux häst på utsidan. Inget anlag som begränsar svart färg, vilket innebär att om en homozygot svart (EEaa) häst kombineras med en fux med denna fux-genuppsättning, eeaa, blir 100 % av avkommor svarta.

SVART
EEaa = Svart häst på utsidan. Homozygot svart genetiskt. Inget dolt rött anlag, ingen begräsningsgen för svart färg ( dvs alltså inget A = Aguti).

Eeaa = Svart häst på utsidan. Dolt anlag för röd färg i dubbel uppsättning, ee.

----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------

Läs gärna Bo Furugrens bok Hästens färger. Bokia beskriver här bokens innehåll.



----------------------------------------------------------------