Info från registraturen 2007 med redovisning av avkommor efter Marabou, Phaèton och Stubin

Rapport från Lena Gävert

Hästpass och registreringar
De flesta hästpassen är nu klara, några är dock under utfärdande. Det som återstår är en del registreringar från 2006 och 2007. Totalt är det nu ca 15-20 ärenden som är under arbete, samt ett antal ägarbyten. Tyvärr har ägarbyten fått stå tillbaka en del då passen och registreringar måste prioriteras. Ärendena tas i den datumordning de kommer in till registraturen om det inte finns särskilda skäl för en annan prioritering (t ex tävling, operation el dyl.).

Glöm inte att anmäla ditt föl för registrering
Vi kan nu snart summera de föl som har fötts 2006 (12 stycken) och 2007 (7 stycken anmälda tom augusti). Det är till skillnad från 2004 och 2005 något flera från sektion I än sektion II. Några AACR (sektion III) har ännu inte anmälts. Liksom föregående år håller det på sig en ganska låg nivå. Som ni kan läsa under rapporten ”Djurunderlag” behöver vi komma upp i ca 20-25 födda föl om åren för att kunna få en bra utveckling. Du som funderar på att ta föl – vänta inte – gör det nu! – det gynnar vår avel.

Hingstar använda i vår avel
Trenden i vår avel just nu är att samma hingstar återkommer och fler stamboksberättigade avkommor – vilket är mycket glädjande. Men det vi önskar är fler ston i avel. Hingstar finns det – det är ston som saknas!

Hingstar med avkommor födda 2006
Stamboksberättigade avkommor: Kilroy x (1), San Quintero xx (1), Luxor ox (1),
Business x (3), Stravinsky xx (2), Krius xx (2). Registreringsberättigade avkommor: Ebonit Shagya (1), Gowlaz ox (1)

Hingstar med avkommor födda 2007
Stamboksberättigade avkommor: Stravinsky xx (1), Kilroy x (1), Business x (2). Registreringsberättigade avkommor: El Glaz ox (1), JE Amadeuz ox (1)

Hingstar och avkommor genom åren
Vid en genomgång av registraturen och antalet avkommor hingstarna har visar det sig att även de hingstar vi upplever har verkat väldigt mycket i vår avel så som Marabou, Phaeton, Stubin de facto som mest fått ca 20-25 avkommor genom sin livstid.

Av denna genomgång kan vi se att väldigt få av de hingstlinjer vi använt i vår avel finns kvar i form av aktiva avelsindivider. Med det menar jag att vi inte har tagit tillvara på och använt de ston som har producerats av våra hingstar på ett genomtänkt sätt. De flesta ston som har kommit ur dessa hingstlinjer har kanske givit på sin höjd en par föl. Och det är väldigt otillfredsställande. Stona ska förstås ridas och prestera och visa att det duger som avelsmaterial. Men det optimala är att de sätts i avel rätt så tidigt om de är bra individer. De hästar som blir valacker ska förstås ut på tävlingsbanan och bevisa att hingstlinjen håller måttet.

Här nedan visar jag en sammanställning på de tre anglohingstar som verkat mest i aveln och som jag hunnit sammanställa. Liknande listor kommer att göras för alla våra hingstar och läggas ut på vår hemsida.

Det man kan se är att det nu verksamma stomaterialet för t ex Stubin inne i en kritisk massa med endast ett sto i avel. Det som gör att Stubinlinjen lever vidare är avelsverksamheten med Business samt de stoföl som Rislyckans Samantha får. För Marabou och Phaeton är det än mer kritiskt då Marabou inte har haft något sto i avel på flera år. Däremot är han morfar till några stycken, däribland Miss Phaeta och Rislyckans Samantha. Phaeton har endast ett sto i avel och det är Miss Phaeta som förmodligen fått sitt sista föl i år. Det är ju kombinationen av dessa svenska och franska hingstlinjer som givit oss bra tävlingsindivider.

Finns det någon risk för inavel?
Ibland får jag frågan om det inte finns risk för inavel om en hingst används för mycket. Av den genomgång man kan se i registraturen så är det inte fallet. Snarare är det så att om en hingst används för lite så dör hingstlinjen ut väldigt snabbt. En hingst får ca 50 % ston. Av dessa ston kanske inte mer än 15-20 % används i aveln som det ser ut idag. Skälen till det är förstås olika. Avsikten som hästägare är kanske inte att vara uppfödare utan man har önskat sig en bra ridhäst med bra temperament – och därför har man producerat sin anglo som ju råkade bli ett sto. Avsikten har inte varit att bedriva en utvecklande avel.

Så min slutsats är i alla fall är att vi bör använda våra anglohingstar i så stor utsträckning som möjligt, gärna på de angloarabiska ston, engelska fullblod eller förstagångskorsningar mellan arab/fullblod. På arabiska fullblodsston kan man med fördel lägga en bra fullblodshingst med storlek, hoppförmåga och bra grundgångarter.





Högst upp på sidan