Info från registraturen 2007 med redovisning av
avkommor efter Marabou, Phaèton och Stubin
Rapport från Lena Gävert
Hästpass och registreringar
De flesta hästpassen är nu klara, några
är dock under utfärdande. Det som återstår är
en del registreringar från 2006 och 2007. Totalt är det nu
ca 15-20 ärenden som är under arbete, samt ett antal ägarbyten.
Tyvärr har ägarbyten fått stå tillbaka en del då
passen och registreringar måste prioriteras. Ärendena tas i
den datumordning de kommer in till registraturen om det inte finns särskilda
skäl för en annan prioritering (t ex tävling, operation
el dyl.).
Glöm inte att anmäla ditt föl för
registrering
Vi kan nu snart summera de föl som har fötts
2006 (12 stycken) och 2007 (7 stycken anmälda tom augusti). Det är
till skillnad från 2004 och 2005 något flera från sektion
I än sektion II. Några AACR (sektion III) har ännu inte
anmälts. Liksom föregående år håller det på
sig en ganska låg nivå. Som ni kan läsa under rapporten
”Djurunderlag” behöver vi komma upp i ca 20-25 födda
föl om åren för att kunna få en bra utveckling.
Du som funderar på att ta föl – vänta inte –
gör det nu! – det gynnar vår avel.
Hingstar använda i vår avel
Trenden i vår avel just nu är att samma
hingstar återkommer och fler stamboksberättigade avkommor –
vilket är mycket glädjande. Men det vi önskar är fler
ston i avel. Hingstar finns det – det är ston som saknas!
Hingstar med avkommor födda 2006
Stamboksberättigade avkommor: Kilroy x (1),
San Quintero xx (1), Luxor ox (1),
Business x (3), Stravinsky xx (2), Krius xx (2). Registreringsberättigade
avkommor: Ebonit Shagya (1), Gowlaz ox (1)
Hingstar med avkommor födda 2007
Stamboksberättigade avkommor: Stravinsky xx
(1), Kilroy x (1), Business x (2). Registreringsberättigade avkommor:
El Glaz ox (1), JE Amadeuz ox (1)
Hingstar och avkommor genom åren
Vid en genomgång av registraturen och antalet avkommor hingstarna
har visar det sig att även de hingstar vi upplever har verkat väldigt
mycket i vår avel så som Marabou, Phaeton, Stubin de facto
som mest fått ca 20-25 avkommor genom sin livstid.
Av denna genomgång kan vi se att väldigt få
av de hingstlinjer vi använt i vår avel finns kvar i form av
aktiva avelsindivider. Med det menar jag att vi inte har tagit tillvara
på och använt de ston som har producerats av våra hingstar
på ett genomtänkt sätt. De flesta ston som har kommit
ur dessa hingstlinjer har kanske givit på sin höjd en par föl.
Och det är väldigt otillfredsställande. Stona ska förstås
ridas och prestera och visa att det duger som avelsmaterial. Men det optimala
är att de sätts i avel rätt så tidigt om de är
bra individer. De hästar som blir valacker ska förstås
ut på tävlingsbanan och bevisa att hingstlinjen håller
måttet.
Här nedan visar jag en sammanställning på
de tre anglohingstar som verkat mest i aveln och som jag hunnit sammanställa.
Liknande listor kommer att göras för alla våra hingstar
och läggas ut på vår hemsida.
Det man kan se är att det nu verksamma stomaterialet
för t ex Stubin inne i en kritisk massa med endast ett sto i avel.
Det som gör att Stubinlinjen lever vidare är avelsverksamheten
med Business samt de stoföl som Rislyckans Samantha får. För
Marabou och Phaeton är det än mer kritiskt då Marabou
inte har haft något sto i avel på flera år. Däremot
är han morfar till några stycken, däribland Miss Phaeta
och Rislyckans Samantha. Phaeton har endast ett sto i avel och det är
Miss Phaeta som förmodligen fått sitt sista föl i år.
Det är ju kombinationen av dessa svenska och franska hingstlinjer
som givit oss bra tävlingsindivider.
Finns det någon risk för inavel?
Ibland får jag frågan om det inte finns
risk för inavel om en hingst används för mycket. Av den
genomgång man kan se i registraturen så är det inte fallet.
Snarare är det så att om en hingst används för lite
så dör hingstlinjen ut väldigt snabbt. En hingst får
ca 50 % ston. Av dessa ston kanske inte mer än 15-20 % används
i aveln som det ser ut idag. Skälen till det är förstås
olika. Avsikten som hästägare är kanske inte att vara uppfödare
utan man har önskat sig en bra ridhäst med bra temperament –
och därför har man producerat sin anglo som ju råkade
bli ett sto. Avsikten har inte varit att bedriva en utvecklande avel.
Så min slutsats är i alla fall är
att vi bör använda våra anglohingstar i så stor
utsträckning som möjligt, gärna på de angloarabiska
ston, engelska fullblod eller förstagångskorsningar mellan
arab/fullblod. På arabiska fullblodsston kan man med fördel
lägga en bra fullblodshingst med storlek, hoppförmåga
och bra grundgångarter.
|