Jäst, hyperlipemi, arbetsintensitet och aptit

Jäst – saacharomyces cervisae
Författare: Jan Erik Lindberg, Institutet för husdjurens utfodring och vård, SLU
I sammandrag:
Jäst sälj idag som fodermedel till många husdjur. Det är viktigt att skilja på produkter med levande jästsvampar och produkter med avdöda jästsvampar när man diskuterar effekter. Foderjäst, bryggerijäst, innehåller avdödade jästsvampar. Det medför att de ej kan växa i tarmen. Effekterna av foderjäst är således relaterat till produktens innehåll av olika näringsämnen.

Foderjäst karakteriseras av ett högt proteininnehåll (ca 35% i torrsubstansen) och en gynnsam aminosyrasammansättning. Innehållet av lysin, treonin och svavelhaltiga aminosyror ligger på samma nivå som sojamjöl. Däremot är smältbarheter för de svavelhaltiga aminosyrorna något lägre för foderjäst jämför än med sojamjöl. Foderjäst är också rikt på B-vitaminer bl a B1,B2, B6 samt kolin, niacin och folsyra vilket i första hand är viktigt för djur som genomgått antibiotika behandling eller som har haft mag-tarmstörningar. Man har studerat hur foderjäst påverkar hästars näringsutnyttjande och prestation på kraftfoderrika foderstater. Tillskott av foderjäst visade sig ge en ökad smältbarhet av fibrer, och ett förbättrat utnyttjande av foderprotein.

Tillskott av foderjäst till tränande unghästar gav ett lägre innehåll av mjölksyra i plasma under och efter arbete. Tillskott av levande jästkultur ökade innehållet av levande jästceller i blindtarmen och tjocktarmen men hade ingen effekt på förekomst av andra mikroorganismer. Ett dagligt tillskott av levande jäst till hästar med akut tarmkatarr minskade sjukdomens svårighetsgrad och varaktighet hos individer under sjukhusvård jämfört med dem som fick placebo.

----------------------------------------------------------------

Hyperlipemi – allvarligt men ovanligt
Författare: Anna Jansson, Forskarassistent vid institutet för husdjurens utfodring och vård, SLU
I sammandrag:
Hyperlipemi (för höga fettvärden i blodet) är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd där dödligheten ligger på över 60%. Detta en ovanlig sjukdom i Sverige men med ökad kunskap om dess bakgrund kan förmodligen fler fall undvikas. Hos hyperlipemiska hästar mobiliseras kroppens fettdepåer och koncentrationerna av bland annat triglycerider och fettsyror blir extremt höga i blodplasma. Kroppens organ infiltreras av dessa ämnen vilket kan leda till att t ex leverns kollapsar och hästen dör.

Symptom är nedstämdhet, fodervägran och grumlig blodplasma med ett mjölkaktigt utseende. Upprinnelsen verkar vara en negativ energibalans dvs att hästen inte får i sig tillräckligt med energi via fodret utan måste använda kroppsfett för sin försörjning.

Karakteristiska fall är överviktiga ponnyer som antingen är dräktiga eller ger di. Ponnyhästar har ett stort energibehov för framförallt digivning som ofta underskattas av hästägaren och är dessutom ponnyn överviktig så minimeras energigivan.

En annan faktor är att små hästar också oftare uppvisar insulinresistens (dvs oförmåga att använda hormonet insulin på ett effektivt sätt i socker och fettmetabolismen) - där ju insulin har betydelse för uttransporten av vissa fettmetaboliter från blodplasma. Hästarnas möjlighet att överleva är beroende av hur snabbt de kommer under veterinärbehandling.

----------------------------------------------------------------

Arbetsintensiteten påverkar aptiten
Författare: Anna Jansson, Forskarassistent vid institutet för husdjurens utfodring och vård, SLU
i sammandrag:
Resultat från tidigare rapporter i foderbladet tyder på att många ridhästar är överviktiga. I trav- och galoppstall är problemet motsatsen dvs hästar som har svårt att hålla vikten. I båda fallen verkar problemet vara att aptiten inte motsvarar hästens egentliga energibehov.

I USA har man nyligen börjat studera hur arbete påverkar hästarnas aptit. Under en nioveckorsperiod testade man hur träningen påverkade energi- och foderintaget hos åtta travston. Studien visade att foderintaget minskade dygnet efter att man genomfört arbetsprov med maximal syreupptag både när hästarna var otränade och när de var tränade. Däremot under träning vid submaximalt arbete dvs 60-70% av deras maximala hjärtfrekvens påverkades inte foderintaget.

Studien visade också att hästarna konsumerade betydligt mer energi vid submaximalt arbete än vad man på förhand hade räknat ut att de behövde. Bästa matchningen mellan verkligt energiintag och beräknat energibehov var när man gjorde en maximal arbetsbelastning till trötthet. Man diskuterar om hormonet leptin kan spela roll för påverkan av aptiten – väldigt låga nivåer av detta hormon gör att djuren blir överviktiga. En ökad träning gör att kroppen svarar med att öka frisättningen av leptin. Däremot förklarar det inte varför en del hästar får en minskad aptit och därmed svårt att hålla vikten.

Ur Foderbladet nummer 5/2006 - i sammandrag av Lena Gävert

----------------------------------------------------------------

Foderbladet Häst –
aktuell kunskap om hästens näringsbehov och utfodring

Detta är ett blad med 4 sidor som ges ut 6 gg/år. Här får man information om de allra senaste rönen då det gäller utfodring av hästar. Man tar alltid upp det som är aktuellt för säsongen. Allt som skrivs där värderas ur vetenskaplig synvinkel. Kostar 490 kronor/år

publikation@service.slu.se
Websida: www.service.slu.se


Material att läsa från SLU
Utfodringsrekommendationer för Häst, utgiven augusti 2004, av Anna Jansson, SLU mfl

Detta häfte på ca 40 sidor beställer man från SLU – publikationstjänst. Det är en uppföljning/omarbetning av det tidigare häftet ”HÄSTEN- Näringsbehov och fodermedel” från 1997 av Christina Planck mfl

Det är ett mycket bra häfte, lättläst och med tydliga rekommendationer och tabeller. Ett måste för varje noggrann hästägare och uppfödare. Utformningen ser kanske inte ser så rolig ut – det är inga bilder utan bara fakta rakt upp och ned – vilket jag tycker är bra – det är ju det man vill ha. Kostar 141 kronor.

Högst upp på sidan